Här i Stockholmsregionen har vi av tradition en ganska stor del av våra kappseglingar runt öar i stället för runt bojar, som annars är det vanliga i H-båtsklassen. I år är två tredjedelar av seglingarna i Ost Cup distansseglingar runt öar – DM på Lilla Värtan helgen 5-6 september är undantaget.
Ingen av distansseglingarna i Stockholmsregionen kan mäta sig med Tjörn Runt i popularitet, men är ändå de seglingar som samlar störst startfält här omkring. De mest populära distansseglingarna i regionen är Lidingö Runt (totalt 235 deltagare 2014) och Ornö Runt (174 deltagare).
Lidingö runt
Lidingö runt är den traditionella säsongspremiären i Stockholmsregionen och seglas alltid den andra lördagen i maj. Eftersom de flesta sjösätter kring den första maj brukar det vara lika mycket en tävling i att få båten i ordning som att segla snabbt och rätt. Eftersom seglingen ligger så tidigt på våren har det varit varierande vindförhållanden de senaste åren och ofta ganska kylslaget, men det är det väl värt för att äntligen få komma ut och känna på vattnet efter vintern.
Som i de flesta distanskappseglingar startar Lidingö Runt från en fast startlinje, så ibland är det en (mer eller mindre sned) krysstart och ibland är det undanvindsstart — mer sällan halvvind eftersom vinden oftast följer Lidingölandet. Banan för övrigt kan sägas bestå av 4 rätt tydliga segment: Från starten ner till Högudden där det gäller att bedöma rätt avstånd till Lidingölandet med hänsyn till vinden, Halvkakssundet upp till Duvholmen där man har mycket att vinna på att förutse stadigvarande vindskift, Askrikefjärden västerut där man ska se upp för grynnorna och försöka förstå om det är bäst att hålla sig längs Lidingö- eller Bogesunds-landet och bäst försöka trassla sig genom sundet mellan Lidingö och Storholmen. Avslutningen från Sticklinge udde in i mål är inte så lång men kan bjuda på rejäla omkastningar i resultatlistan, så loppet är långt ifrån kört även om man ligger en bit efter när Storholmen passeras.
Banan är 13,5M och beroende på vindförhållanden har seglingen gått på allt mellan 3 och 5 timmar de senaste åren. Eftersom Lidingöbron inte längre går att öppna så seglar alla tillbaka längs med banan efter målgången, så det brukar finnas goda möjligheter att morsa å sina medseglare på väg in mot eller tillbaka från målgången.
Ornö runt
Ornö Runt, som går två veckor efter Lidingö Runt (i år 23 maj) är lite mer familjär med samling i Kolnäsviken (N59 04.852 E18 23.118) och gemytlig aftersail efter målgång.
En trevlig sak med Ornö Runt är att de minsta/långsammaste klasserna startar först och de snabbaste sist. På det sättet har man en hel del kontakt med övriga klasser runt hela banan och alla kommer tillbaka till Kolnäsviken ungefär samtidigt. I väntan på att resultaten ska räknas samman bjuder arrangerande Tyresö BK på något att äta och dricka.
Liksom Lidingö Runt kan seglingen runt Ornö delas upp i några mer eller mindre distinkta segment: Efter starten upp mot Ornö Huvud är det trångt mellan öarna och normalt kryss eller läns beroende på vindriktning. Från Ornö Huvud till Lilla Lökholmen är det oftast en sträckbog där det gäller att bedöma hur långt ut på Jungfrufjärden man ska gå. Etappen från Lökholmen till södra rundningen av Ornö vid Kullbäling är en ganska lång segling i vacker mellanskärgård där det gäller att rätt läsa vindar och vägval mellan öarna. Från Kullbäling till Björkö brukar det nästan alltid vara sträckbog eller slör, så här gäller det att segla taktiskt i förhållande till de större båtar som nu börjar komma ikapp. Sista biten utanför Björkö och tillbaka upp mot Kolnäsviken måste man välja om man ska segla innanför eller utanför Segholmen, vilket delvis styrs av om det är läns eller kryss den här biten.
Banan är 23M vilket vi H-båtar brukar klara på drygt 5 timmar om vinden är hyfsad. Ornö Runt har de senaste åren bjudit på vackert väder men med lite varierande vidstyrkor.
Jämför med bankappsegling har distanskappseglingar runt öar ofta mindre av närkontakt med andra båtar eftersom rundningarna inte är lika tydliga som på en kryss-läns-bana. Fältet blir också ofta lite mer utspritt eftersom seglingen är längre, kryssen kan bli mer spridd i sidled och att det oftast finns fler strategiska val att göra i förhållande till vindskift och öar som kan läa. Jämfört med en kryss-länsbana premieras förmågor som att hålla fart i båten utan att kunna jämföra med andra båtar på nära håll och – framför allt – att välja rätt spår runt banan. Det bästa vägvalet slår ofta den snabbaste båten.
H-båten är också en riktigt bra båttyp för att kappsegla runt öar. Eftersom hon är designad för att seglas i skärgårdar är hon både lättseglad och snabb under de förhållanden som oftast gäller runt öar. Särskilt brukar de bra kryssegenskaperna när det blåser på lite mer ge utdelning mot andra klasser.
Välkomna att hänga med på årets kappseglingar runt öar: Lidingö Runt den 9 maj och Ornö Runt den 23 maj. För de som inte har kappseglat så mycket tidigare är dessa race ett utmärkt sätt att pröva på kappsegling med H-båten och för de rutinerade är det ett kul och stimulerande alternativ till kappsegling runt bojar.